Glädjeskutt

Dottern glädjeskuttar när vi fick snö förra veckan

Jag lurar verkligen mig själv varje år, när det gäller December. Framför mig ser jag mig själv pyssla, levande ljus, ljuv musik i högtalarna och varje år stressar jag runt som en tok. Jobbet får alltid ett spel lagom innan jul och i år har vi dessutom haft en massa tekniskt krångel ovanpå "den vanliga julruschen".

Tanken var ju att jag skulle börja blogga dagligen, men *vips* så har det nu då gått 2 veckor till och 3dje advent står för dörren.

Lite skönt var det allt förra veckan, då vi fick snö. Landet lamslogs och allt stängdes av för 2 dagar. Lugnt och skönt hemma, lek ute i snön var det enda vi kunde hitta på. :)

Skuttet som dottern gör på bilden ovan var jag närapå att göra i morse när jag ställde mig på min wii-platta för att väga mig. Ytterligare minus -0.7kg på två veckor och det utan någon som helst effort!

Jag har kört mitt vanliga:

Antingen stekt ägg med Worchestershiresås på tillfrukost

eller

knäckemacka med rikligt med smör och kokt ägg eller prickigkorv och ost på.

Har t o m druckit Coca cola (det vill jag absolut inte rekommendera på den här bloggen, *eller någon annan blogg heller för den delen!* men det är min svaga punkt i tillvaron för tillfället...)

Förrutom frukost har det blivit middag i form av:

köttfärssås med broccoli och morötter, t o m lite glutenfri pasta vid något tillfälle.

Lax i ugn

stek med rotfrukter som palasternacka och morötter

och till kvällen antingen en middag till, kokt ägg eller fet yogurt med bär. (glass har också slunkit ner några gånger, men jag gissar att något sådant inte är möjligt när väl amningen minskar...)

Våga vägra vågen!

Nu verkar det som om det går utför på vågen. Nu tappar jag definitivt byxorna! Jag har varit lite otålig att hitta min våg de senaste dagarna. I någon av de utspridda 120flyttkartongerna ligger den.. men så sa maken idag "men oj! Du måste verkligen gått ner!" och då kände jag "Ja, jag e verkligen "on a roll, here" och varför ska jag då nödvändigtvis ställa mig på vågen.

Det går ju bra med maten, och jag krymper i omfång. Om jag nu ställer mig på vågen och jag mot förmodan inte har gått ner ett endaste gram, så kommer jag ju blir lite sur (känner mig själv) och risken är ju då större att jag tappar gnistan. Hela grejen med LCHF för mig, är att det är inte en "bantningsdiet" som jag går på i x antal månader, utan det är så gott och man mår så bra av det, att jag aldrig nånsin igen vill gå tillbaka till mitt high carb liv igen.

Så, jag bestämde mig i morse för att våga vägra vågen i några veckor till. Extra peppad blev jag nu ikväll när jag läste det här inlägget hos Kostdoktorn.

Tags: lchf, low carb, vikt, viktminskning

*iiiih*!

Ställde mig på vågen efter en natt av ungefär 2 timmars sömn (hade bara 2 halva sömnisar kvar och 3 nätter tills maken e tillbaka med mer, så jag tänkte ta "hästnatten" till att börja med, så jag kan sova gott de nästkommande två.

Döm min förvåning när jag ställde mig på vågen i morse. Ytterligare 0.6kg ner! *iiih*

Och humöret i topp trots nästan ingen sömn. I vanliga fall skulle jag i ren självömkan ta en Cola och så skulle humörswungen vara igång...