Varför ska grädden bort?

Jag fick en fråga av Larssons igår:

"Undrar det har med gradden. Varfor ar inte det bra langre, jag har for mig att du anvande det valdigt flitigt tidigare."

Jättebra fråga, tycker jag, så jag tänkte göra ett helt inlägg av det.

Jag har ätit LCHF sedan i april 2008. De första 4 månaderna gick jag ner jättebra, men sen tog det stopp. Jag tror (vet) att det beror på att jag blev lite varm i kläderna, var kanske inte riktigt lika noga med proportionerna 75% (energiprocent!) fett, 20% protein och 5% kolhydrater.

Då vi flyttade ner till London från Edinburgh i somras, så hade jag så mycket omkring mig, så jag har istället gått på mitt välmående som en måttstock för hur jag ska äta, dvs tar jag något kolhydratsrikt, så får jag med en gång problem med mina bihålor och det är på den nivån jag har legat, dvs att undvika ohälsa.

Jag har bytt ut mjölken i mitt kaffe (som jag inte tyckte var så gott och därmed bara drack 1 kopp per dag) till grädde och nu dricker jag ibland 3 koppar per dag. Maken är dessutom hemst förtjust i gräddsåser (och jag med!), men i våras/somras var det något som jag åt 1-2 ggr i veckan, de andra dagar hade jag en klick smör eller boursin-ost till maten, det gör jag faktiskt sällan nu.

Så för min del blir det för mycket grädde.

Så till frågan, varför grädde inte skulle vara bra. Grädde är bra ur LCHF-synpunkt, men nu vill jag ju också gå ner i vikt och inte bara gå omkring som en välmående 100kgs-klump (vilket i sig inte alls är så illa!), därav mina funderingar kring att dra ner på grädden.

I mjölkprodukter så finns det laktos, dvs mjölksocker. Om man går på LCHF, så kan detta lilla insulinpåslag göra att kroppen inte tappar vikten. Många tar då istället cocosfett i kaffet. Jag har inte lyckats gör det (tycker inte att det är gott), men jag har dock börjat ha en klick smör i kaffet och hoppas kunna dra ner på grädden på det viset. Likaså ska jag börja äta kryddsmör och boursinost till maten igen och ha grädde vid lite mer festliga tillfällen.

Jag ska tillägga att maken dock går ner i vikt (fast han inte ens försöker!) då han äter LCHF med mycket grädde, samt blandar in kolhydrater lite då och då.

Så att dra ner på grädden kan man summera är lite finlir för att göra beach 2009 en lite trevligare upplevelse.

Forsätt ställa frågor, ni som har. Det är lätt att man vänjer sig så vid "tänket" att man inte tänker på att förklara och det är också jättebra för mig att bli ifrågasatt.

Ha en fin dag, alla!

LCHF Ris

Ett kul tillbehör som vi har börjat äta på sista tiden är "LCHF ris", det är naturligtvis inte ris, för då hade det ju inte varit low carb, men du kan göra något som "känns" lite risigt sådär och som 9 månders LCHFare, så känns det roligt och smakfyllt med lite "ris" på tallriken.

Superenkelt är det också. Du behöver

1-2 blomkålshuvuden
en rejäl klick smör
2 vitlöksklyftor
några vårlökar (heter spring onion på engelska, kan det heta salladslök på svenska?)

en matberedare eller ett rivjärn.

Gör så här:

Skölj blomkålen och riv både blomkålsbuketterna och "stammen" på "mellan storleken" på rivjärnet. (på bilden ovan hade jag använt den minsta och det blev lite för litet, det blev lite mer mosigt)
Skär vitlöksklyftorna i tunna skivor.
Värm upp en stekpanna och bryn vitlöksklyftorna i en rejäl klick smör (50g)
Krama ur vattnet ur blomkålen och stek i pannan. Se till att "woka riset" så det blir knaprigt och gott.

När det är klart hacka en vårlök (salladslök kan det även heta på svenska, se min bild) över riset och servera.

Detta är verkligen jättegott och det finns en oändlig uppsjö med alternativ du kan göra med detta ris. Igår åt vi det med cashewnötter och stekta champinjoner i och förra veckan blev det en risotto.

*mums*

Tack alla ni som hört av er. Jag är inne i någon slags utmattningsfas och är jättejättetrött. Hoppas komma igång med bloggandet ordentligt nu, för nu är snart sommaren runt hörnet och vågen rubbar sig inte en millimeter. Det är nog lite för mycket grädde i kaffet och maten och en och annan chokladbit som slinker ner, men än har jag inte orkat göra något åt det.

Total Knockout!

Det har varit 3 intensiva dagar sen sonen började skolan. Han trivs dock jättefint, hans fröken är så himla go och han har träffat den stora kärleken..dag ett pratades det bara om denna tjej, som är det underbaraste som går omkring i ett par skor. Första kvällen komponerades kärleksbrev och dag 2 utdelades pussar. Igår fick han reda på att kärleken var besvarad och nu planeras här bröllop efter 9:an *jo, han resonerar så och han går i 0:an! Jag visste inte ens att högstadiet fanns när jag gick i lågstadiet, än mindre förskolan!*

Mamma, vi ska gifta oss i ett sånt där hus med två portar, som öppnas med en knapp (kyrkan). Och så ska jag ha "ah, såna där kläder" *gestikulerar över överkroppen och halsen* och hon ska ha "ah, en sån där klänning*. Och..åh, mamma finns det barnöl och barnvin?? Då jag undrar varför han undrar över det, man behöver väl inte öl och vin för att gifta sig? (han har dock druckit alkoholfri glögg över julen, därav frågan). "Jo, jag vill att det ska vara ett sånt där berg som man bygger av en massa glas och sen häller man vinet över". Jag undrar var i hela friden han fått detta ifrån, men inser att han nog sneglat på en och annan bröllopssåpa som jag tittat på.

I alla fall, så är han jätteglad och stolt (och jag med förståss) över skolan. Själv var jag med om något helunderligt. Första dagen i skolan (som är av samma språk som språket jag skriver just nu, vill inte nämna några skolnamn) samlades alla nya föräldrar till en informationsträff och det var då jag insåg att mina 9 år utomlands har helt avsynkat mig ifrån svenska sociala sammanhang. Visst träffar jag folk när vi är i Sverige, men det är inte samma sak. Det var ett..vad ska jag säga..ett hummande som jag inte alls var synkad med. Det kändes som folk harklade sig och sa halva meningar och jag kände mig precis som när man gick på kurs med jobbet eller nåt. Själva informationsmötet var också en upplevelse i sig. Hjälp! Roligt, men när jag kom hem gick jag och la mig och stensomnade. När jag vaknade, väckte maken mig och han blev nästan rädd, för jag tittade på honom och kunde verkligen inte placera honom (vi har varit ihop i snart 14 år!!). Jag satt i sängen och seriöst fick tänka till. Hur gammal var jag? Gick jag i gymnasiet, eller var jag på kurs med jobbet? Bodde jag i Stockholm eller Göteborg? Jag tror helt enkelt att detta möte med min svenska sidan fick så många minnen att blomma upp att det blev helt kortslutning i min hjärna.

I 2 dygn efteråt sov jag nästan bara. Igår tog jag dessutom ett dagen efter piller, så jag har gått omkring och varit lite smått arg på det mesta, vilket inte hjälpt, men om jag återgår till tröttheten, så somnade jag halv åtta igår kväll och när maken väckte mig i morse, så kom jag knappt ur sängen.

Hoppas att det släpper tills i morgon, en sån här zombie vill jag inte vara. Jag är dock jätteglad för var sonen går i skolan och jag ser fram emot fler informationsträffar, men jag det känns nästan lite läskigt att jag blev så "urladdad" mentalt av den här upplevelsen.

Matmässigt har det gått väldigt bra. *Jag har ju mest sovit!* Men jag känner verkligen för att laga något gott i helgen och lägga upp här.

Ha en fin helg allihop!

Wow - vilken dag!!

I Söndagskväll krashade min bihåla igen, blir så trött på mig själv. Här har jag slarvat över jul och Nyår med rotfrukter, skumpa, choklad och tänkt "konstigt att den inte krashar".

Men måste jag vänta på att den gör det då???? Så igår var det strikt kost som gällde. Igår kväll sa jag till maken att jag skulle testa att äta kött till frukost. Jag är verkligen en branflakes, fil och lingonsylt-frukost-människa och jag har lite svårt för ägg och bacon på morgonen, utan brukar äta min finncrisp.

Men idag stekte jag alltså en bit kött som jag åt med smör. Och mitt kaffe.

Reflekterade inte över hur jag mådde, men efter frukosten gick jag ut med lilla valpen. När jag kom in klippte jag dottern och sen sonen (hans hår tog över 1h). När jag var klar med det och började dammsuga upp allt hår, fortsatte jag i hela undervåningen och moppade sen golvet. När jag ändå var igång fortsatte jag med köksbänkar och skurade lite här och där. Upp på övervåningen och skurade 2 badrum, fixade fika och kl. 16 insåg jag att jag varken suttit ner ännu!

Om detta beror på köttbiten eller inte vet jag inte, men hjälp vilken energi jag har haft idag!

Det blir helt klart "mat-frukost" i morgon igen. I morgon är det en stor dag. Sonen börjar skolan efter en lång paus sen i våras, då det gick snett. Han mår jättebra nu igen och nya skolan är en riktigt liten toppenskola, så vi har alla lite fjärilar i magen ikväll och ser fram emot morgondagen.

Jo, länken till butiken som jag köpt zinkhusen är

Butiken Flitiga Fredrika

Riktig mysmiddag hade vi idag

Mina fina Zinkhus

Har inte fått alls mycket gjort den här helgen. Granen står kvar. Allt som vi lyckats med är att planera hur vi ska släpa runt våra möbler för att få till en bättre möblering, men än så länge har vi bara smidit planer..

Till middag idag blev det stek. Maken slängde in 2 stekar (beef roast) i ugnen tillsammans med svamp, paprikahalvor, palsternacka och morötter och hade gåsfett över alltihop. Åh, mums vad gott. Jag, som inte hade tänkt äta några rotfrukter kunde inte låta bli. Palsternacka i ugn är sååå gott! *det blev 3 bitar* Förrutom det har det bara blivit frukost (kaffe med lite smör och mycket grädde, samt 2 finncrisp med smör) och sen nallade jag 1 kokt ägg och 1 stekt ägg från barnen när de åt lunch.

Nu är jag supertrött och ska dyka i säng och fortsätta titta på nya favoritserien Bonde Söker Fru...

Ny familjemedlem

Vår nya familjemedlem

Under hösten har jag börjat fundera på vovve. Jag har alltid varit hemskt hundrädd, men frånvaron av släkt har fått mig att vilja öka på familjen lite för barnen och få ytterligare en person att "rå om" på hemmafronten.

Förra helgen bar det av till en farm i Kent som hade hundvalpar och hem åkte vi med en, såklart. Jag, hade fått för mig att Cavalier King Charles Spaniel valpar var mycket mindre vid 10 veckors ålder hade lite småpanik. Första dagen kändes det som jag hade en Sank Bernardshund i knät i bilen, tyckte hon var ENORM. Men med dagarna så har hon krympt och jag har lärt mig en massa, t ex hur mycket man kan njuta av en vovve i familjen. :)

Maten går fint. Har mått riktigt fint idag. Vädret är superkrispigt och kallt. Idag gick jag ut i tunna yogabyxor och en tshirt och tofflor. Efter 10 minuter kom maken ut och frågade om det inte var kallt. Då såg jag att det var frost på gräsmattan, jag tyckte det var skönt. Inte konstigt att jag tycker att det är för varmt på sommaren..

Började dagen med ägg, 2 baconbitar och 3 små minikorvar (ekologiska brittiska köttkorvar) och 1 finncrisp. Under dagen har jag faktiskt bara ätit lite cashewnötter och inte alls varit hungrig. Ikväll ska vi beställa Thai.

Dottern gosar med Ebba.

LCHF Janssons Frestelse

Jag har förstått på sistone ett man kan göra så mycket med blomkål som substitut för potatis och ris. Inte för att jag saknar det, men det ser ju roligt ut på tallriken och efter runda 9 månader med LCHF är det lätt att man bara har den där köttbiten och en klick smör på tallriken.

Till jul gjorde jag således Blomkålsjansson. Jag fnissade faktiskt lite åt det innan, men maken trodde stenhårt på det här och jag blev helt förbluffad över hur fantastiskt gott det här var.

Gör så här:

• Smöra en ugnsfast form
• Skiva blomkål och lade ett lager längst i botten på ugnsformen
• Skiva 1 lök (jag hade två, men de var väldigt små) och sprid lökringarna över blomkålen.
• Lägg ut ansjovisfiléerna ovanpå löken
• Ta ytterligare ett varv med blomkålsskivor. Får du smulor över när du skivar, häll på dem också.
• Då jag hört att den kan bli lite vattnig, så ställde jag in gratängen utan vätska i 200grader i 15 minuter.
• Efter 15 minuter hällde jag spadet från ansjovisen och grädde över och hade den sen i ugnen till sen blivit gyllenbrun (som en gratäng)

Detta var alltså så supergott, hade jag inte LCHFat hade jag ändå föredragit denna supergoda blomkåls Jansson!

Det blev dock en väldigt tunn gratäng, hade jag haft mer blomkål hemma hade jag gjort ytterligare 1 eller 2 varv med ingredienser.

Tags: lchf, recept, julmat, janssons frestelse, blomkål

Gott Nytt 2009

Hoppas att ni har haft en mysig jul och en fin Nyårsafton! Min Jul var lite av en bergochdalbana, måste jag erkänna. Det var många "kolhydratsmonster" som vaknade till liv. "Julmat är ju så bra och LCHF-igt, så det är så enkelt" läste jag käckt inne på KiF innan jul och jag som var så strikt och duktig, tänkte egentligen inte på vad det skulle innebära att äta julbord utan julmust t ex...

Så kvällen innan julafton skulle vi ha liten tjuvstart på julbordet och jag blev helt tossig av att äta skinka och hemmagjord sillsallad utan julmust. *Gaah*, jag var som Häxan Surtant hela kvällen och jag blev faktiskt så knäckt av det att vi sköt på julbordet ytterligare en dag och åt vår engelska kalkon med grönsaker med gåsfett (i ugn) på julaftonen bara för att inte "förstöra" mitt humör.

När det väl var dags med julbordet bestämde jag mig för att dricka 1 glas julmust till maten och halleluja vad gott det var!! Men jag nöjde mig med det glaset och fick inget galet sug (åt mycket fett och sill och annat mumsigt.)

Jo, men JA, jag gjorde ju LCHF Janssons Frestelse, hur gott som helst, jag ska lägga upp bild och recept. Det kommer helt klart vara ett återkommande inslag här hemma,jag vågar t o m påstå att det slår "den traditionella" Jansson gjord på potatis.

Förrutom julmusten har jag även ätit rätt mycket mörk choklad. Inga massor, men några bitar varje dag. Och druckit skumpa.

Men nu är det slut på det. Idag vaknade jag med huvudvärk och medan jag låg i sängen med is på huvudet och väntade på att värktabletten skulle kicka in, så kände jag (som Ronja säger) livet i mig.

Tack vare LCHF, så vet jag att jag har alla möjligheter att njuta av 2009. Jag kommer genom att bara äta gott och hälsosamt vara frisk, blir friskare och gå ner i vikt. Vilken lyckokick!!

Hoppas att ni har en bra start på året, Gott Nytt 2009!