Halvtid Fredag

Idag har varit en jojo-känslodag.

Började morgonen med ett glatt humör och en kopp filmjölk.

Sen kaffet (med mjölk) och 1 Finncrisp med rikligt med smör och 2 skivor skinka och 1 ostskiva några timmar senare.

Vid 12tiden drog suget igång. Kände att jag ville kasta mig över en Cola eller något. Fördelen med att bo typ 5km från affären och man bara handlar bra när man är där och sen sitter utan bil resten av veckan, är ju att det helt enkelt inte blir något sött om det inte finns något hemma.

Nu, vid halv tvåtiden var jag nästan på väg upp i limningen. Lillasyster har varit på ett uselt humör hela morgonen och det börjar gå mig på nerverna. Har bänkat henne i soffan (hennes nya grej är att ta en liten tupplur där, då hon vägrat sova middag sista 2 månaderna, det räddar hennes eftermiddagshumör)

Jag, oerhört sockersugen och efter en brottningsmatch med lillasyster vill jag mest gråta. Över ett blöjbyte. *gaah*
Gick ut för att ringa maken och få lite pepp, men får något underligt meddelande att telefonnumret inte är i drift just nu.

MEN så när jag kommer in, tvättmaskinen surrar, lilldamen på soffan verkar nöjd med livet, sonen ritar vid köksbordet, så känner jag det:

Avsvullnaden är borta. Ketos e här igen. OJ vad glad jag blir! Nu ska jag INTE släppa den här känslan. Ska ta 2 panodil, näsdroppar och vila lite, sen får det blir ägg och bacon till lunch!

Uppdatering:

Eftermiddagen gick fint. Mycket nöjd med mig själv. Saknar maken oerhört, men har INTE tröstätit. Kollade Sleepless in Seattle istället. ;)